• Tjustvallarna är en förening med cirka 60 medlemmar. Några av de aktiva är Sylvie-Ann Adolfsson med sina fyra working kelpie, Karin Löwenborg och Carina Johansson, som har fyra bordercollie var. Carina ska delta i både nöt-SM och får-SM framöver. Karin och Sylvie-Ann ska delta i Internationell klass 2 i Blekinge. Foto: Lena Dahlberg
  • Roxie, Josh och Puma väntar på vidare instruktioner från sina mattar.
  • Josh och Roxie, av rasen bordercollie, har stor erfarenhet av vallning och vet hur en flock kor ska hanteras.

Tjustvallarna - aktiv förening för vallhundar

"Vallhunden är en värdefull arbetskompis"

När Josh, Roxie och Puma släpps ut till korna i hagen är det fullt fokus från första stund. Inte för ett ögonblick släpper hundarna kontakten med djuren - eller sina ägare. En vallhund i arbete är en uppvisning i samarbete av allra högsta graden.

Tjustvallarna är en förening för den som har vallhund, eller som är intresserad av vallhundar. Föreningen bildades 1980 under namnet Norra Kalmar läns vallhundsklubb, men bytte till Tjustvallarna i slutet av 1990-talet.

– Vi är runt 60 medlemmar och finns i Västervik, Vimmerby och Hultsfred med omnejd, säger Sylvie-Ann Adolfsson, kassör.

– Vi är mycket aktiva och arrangerar träningar, föreläsningar och tävlingar.

Måste få jobba

Träningarna leder föreningens medlemmar själva där det finns lämpliga djur. Ibland tar de in kunniga personer utifrån.

– I slutet av september kommer Karin Söderberg från Husqvarna. Hon har vunnit EM i vallhund och jobbar enbart med hundträning, säger Karin Löwenborg, vice ordförande.

Föreningen arrangerar kurser för den som är intresserad av att köpa vallhund, eller som har en och vill lära sig valla.

– I kursen varvas både teori och praktik. Vi brukar även ha fortsättningskurser och ordna med tävlingsträningar.

Det finns ett stort intresse för vallhundar av olika raser. Det är dock viktigt att veta att en vallhund måste få jobba.

– Den är trevlig och lättdresserad, men måste ha djur att valla. Hunden är en jättebra arbetskompis och jag skulle aldrig kunna tänka mig att flytta får utan den, säger Sylvie-Ann Adolfsson.