Prostgården – en mötesplats för alla

Lite dolt för omvärlden ligger det vackra 1700-talshuset med baksidan ut mot Västra Kyrkogatan och Sankta Gertruds kyrka. Går du in genom porten möts du av en inbjudande glasveranda, gröna ytor (sommartid förstås) samt utblick mot Stadsparken. Här bodde prästen med hushåll i forna tiders Västervik.

På den här platsen har det legat prästgårdar sedan början av 1600-talet. Nuvarande hus är troligen byggt 1755 och den sista som hade det som bostad var kyrkoherde Gunnar Söderholm med familj.

- Änkan Birgitta Söderholm bodde ensam kvar fram till för kanske tio år sedan, berättar Anita Manfred, församlingsassistent.

Svenska kyrkan i Västervik bestämde sedan att huset inte skulle användas som bostad mer.

- Vi som jobbar i verksamheten fick vara med och tycka när Atrio Arkitekter tog fram förslag. Vi ville att huset skulle användas av alla åldrar och till en rad olika aktiviteter, säger Anita Manfred.

Originaldörr bevarad

På undervåningen är rummen avsedda för olika ändamål. Ett litet rum för samlingar och måltider, ett bekvämt soffrum för pratstunder och avkoppling, en större samlingssal med både storbildsprojektor, piano och öppen spis samt ett kontor för ungdomsledarna där dörren alltid är öppen för den som vill ha kontakt.

- Ett litet rum är möblerat med äldre möbler, mest för att den gamla känslan ska finnas. Annars har det praktiska och estetiken i de flesta fall gått halva vägen var.

Övervåningen består av flera kontor samt en rymlig hall som används för aktiviteter och utställningar.

- Borstrummet, där alla gamla kaffekittlar står, är i stort sett orört och dörren till badrummet får inte ändras alls eftersom den är original, berättar Anita Manfred.

Härlig atmosfär

Prostgården är verkligen ett hus för alla. Här möts olika åldrar på ett naturligt sätt. Det är konfirmander, mellanstadiekören Prim-kören, mötesplats med Öppet Hus, ungdomskvällar och arbetsgrupper.

- Prostgården har blivit en mötesplats för många olika åldersgrupper med vitt skilda intressen och aktiviteter. Det är en härlig atmosfär här helt enkelt, säger Anita Manfred.