• I två års tid levde Phoenix utanför Sibylla i Västervik. I dag lever han en betydligt lugnare tillvaro på Katthemmet i Västervik. Foto: Ellinor Harrysson
  • Carina Nilsson har arbetat på katthemmet sedan det öppnade i Västervik för tio år sedan. Foto: Ellinor Harrysson

Överfullt på katthemmet

Situationen på katthemmet i Västervik är fortsatt kritisk. Personalen är förtvivlad och vädjar till Västerviksborna att ta bättre hand om sina katter. – Vi har egentligen fler katter än vad vi har plats för. Vi skulle lätt kunna fylla ett katthem till, eller kanske till och med ännu fler, säger Carina Nilsson.
Phoenix ligger i fönstret och vilar. Hans tillvaro är betydligt lugnare nu, jämfört med för några månader sedan. I två års tid var han hemlös och levde på matrester utanför Sibylla i Västervik.
– Han kallades Sibyllakatten. Vi fick fånga honom med en kattfälla, han var vild och nästan farlig. Han hade väl blivit förvildad av att vara ute så länge, han försvarade sig, säger Carina Nilsson.
Till en början fick Phoenix bo i en bur. Med tiden har han blivit en lugnare katt och nu kan han vistas fritt bland de andra katterna, mycket tack vare att han har blivit kastrerad tror personalen.
– Nu är han en riktig kelgris, säger Carina Nilsson.

Tänk till två gånger

Freddy flyttade in på katthemmet i april. När han hittades utomhus var pälsen så tovig att han knappt kunde röra sig.
– Antingen hade någon kastat ut honom, eller så hade han smitit hemifrån. Veterinären fick raka av hela pälsen, säger Carina Nilsson.
När en katt flyttar in till katthemmet får de först bo i ett enskilt rum, innan de släpps in hos de andra katterna. Dels för att personalen vill säkerhetsställa att katten inte bär på någon sjukdom, och dels för att se om ägaren till katten hör av sig. Tyvärr händer sällan det sistnämnda.