• Leif Zeijlon kallar sig numera för ”gåramålare”. Han fotograferar, kalkylerar av och målar sedan i olja. ”Förr i tiden förskönade målarna en hel del efter ägarens önskningar, men jag målar så sanningsenligt som möjligt”.
  • Leif Zeijlon har en hel del material över efter sin tid som möbelsnickare. Numera tillverkar han endast pallar i olika träslag. 

Leif är våra tiders ”gåramålare”

I Leif Zeijlons ateljé på Östra Kyrkogatan råder ett stilla lugn. Var sak är på sin plats och det är ordning och reda på det mesta. Träbitar i olika fack, möbelminiatyrer, färgtuber och tavlor blir till en hemtrevlig arbetsplats.

Koncentrerat sitter han där och färglägger tegelpannorna till taket på ett stort hus. Fotot bredvid skvallrar om att när målningen är klar kommer den att visa ett vackert ljusgult trähus, inramat av dämpad grönska.

- När jag var yngre hade jag först planer på att måla, men sedan tog snickeriet överhanden. Jag har jobbat som möbelsnickare under större delen av mitt liv. Numera är jag pensionär, men det är roligt att ha något att göra.

Snickare och målare

Leif Zeijlon hade bott i Smitterstad i 30 år när han bestämde sig för att flytta in till Västervik.

- Jag tog med en del material för att kunna hålla liv i snickeriet. Nu gör jag pallar i olika träslag och storlekar: alm, körsbär, lönn, bok, äpple och ask. Med flätad sadeljord som sits.

Tidigare har han haft eget företag som finsnickare. Är självlärd från början, men har även utbildat sig på Capellagården på Öland.

- Men nu är det roligast att måla hus. ”Gåramålare” kallades det förr.

Avkopplande

När Leif flyttade till Västervik tyckte han att det var roligt att börja måla igen. En kurs i ikonmåleri blev starten för att komma igång.

- Jag tycker om att måla av saker och många tycker det är roligt att ha en målad bild av sitt hus istället för ett fotografi.

- Jag upplever en stor avkoppling när jag sitter och pillar med det här. Det är en sysselsättning som ger både ro och glädje helt enkelt.

Lena Dahlberg

Fakta Gåramålare

Begreppet gåramålare är ett skånskt ord som introducerades 1970. En gåramålare var oftast en självlärd man som vandrade omkring och målade för sin försörjning. Målningarna har ofta en naiv karaktär och kännetecknas av en stor detaljrikedom. Perspektivet kan vara förvrängt för att alla byggnader ska synas.

Gåramåleriet blev vanligt från 1800-talets senare decennier och levde kvar under mellankrigstiden. När flygfotografiet slog igenom på 1950-talet ersattes målningarna som på många håll plockades ned från väggarna.

Källa: Östergötlands Arkivförbund