• Bilden överensstämmer inte med verkligheten eftersom det alltid är jag som tvättar...
  • Körsbärsgrenar går att lura till tidig vårkänsla.

Du och jag, bilen

Han är snygg, ren och snäll. Dricker så lite som möjligt, är smidig och gör som jag vill.

Eftersom jag ligger många mil på vägarna och tillbringar mycket tid i bilen så är det extremt viktigt att den fungerar och uppfyller ovan. Särskilt eftersom mina kunskaper om bilar sträcker sig till att tanka, fylla på spolarvätska och sätta ut en varningstriangel.

Färgen är viktig. Skulle aldrig kunna tänka mig en beige, brun eller ljusgrå. Vit är helt okej, ända tills man inser att den behöver tvättas väldigt ofta. Helst dagligen. Åtminstone en gång per vecka. Bara det ger ångest den kalla årstiden när den stackars bilen måste stå där smutsig i flera månader eftersom jag inte har varmgarage.

Nu närmar vi oss pudelns kärna. Det är bara att erkänna - jag är liiiite för mycket perfektionist för att ha en vit bil som ska användas i ur och skur, och dessutom ta passagerare ibland. Helst skulle jag vilja dammtorka och dammsuga bilen efter varje resa. Och tvätta mattorna.

Är det då något som fattas mig och min bil? Inte mycket. Ger man kärlek så får man tillbaka, det gäller det mesta i livet. Så även bilar. Men visst, en gepard under motorhuven hade inte varit helt fel. Åtminstone ett lejon. Men vad hjälper väl plattan i mattan på dessa två-ett-vägar. Man ligger där man ligger bakom EPA-traktorer, lastmaskiner och gödselspridare. Kilometer efter kilometer. Tur då att Lundell finns på Spotify.

Avslutningsvis. Jag brukar inte ta ut årstidsväxlingar i förskott, men nu är det väl i alla fall VÅR? Jag har fuskat fram körsbärsblommor inomhus – det är vår för mig. Ett annat säkert vårtecken är att äntligen kunna tvätta bilen. Det är den värd!