• Dan Dahlqvist har sin ateljé i det ursprungliga torpet Ljungebo, byggt 1814. Dahlqvist har tidigare jobbat som lärare och rektor, men målningen har hela tiden funnits i hans liv. Foto: Lena Dahlberg
  • Dan Dahlqvist målar oftast i akryl. Motiven hämtar han från personer och naturen.

Dan förenklar verkligheten - med pensel och färg

”Målandet har följt mig genom hela livet”

Mitt i det intensivt gröna, intill en dammig grusväg i utkanten av Marsbäcken, ligger torpet Ljungebo. Här bor konstnär Dan Dahlqvist med sin fru Inger. Ateljén är inrymd i den ursprungliga lilla stugan, byggd för 200 år sedan. Här har Dahlqvists karaktäristiska gubbar, hus och skärgårdsmotiv kommit till sedan 55 år tillbaka. – Jag måste hålla igång. Känner mig fortfarande ”oförbrukad”, ler konstnären och hänger ännu en målning på tork i solen.

Juli bjuder på värme i riklig mängd och en sittplats i skuggan är ett måste när Dan Dahlqvist tar emot i gröngräset utanför sin ateljé. Berguven markerar sin närvaro genom karaktäristiska rop och lugnet bryts endast tillfälligt av förbipasserande bilar, orienterare och cyklister.

Det ursprungliga Ljungebo, där ateljén finns, byggdes 1814 och var då ett torp under gården Marnäs, som låg vid Äppeldalen i Gertrudsvik.

– Ingers pappa Nils Wikgren flyttade från Piteå till Sankta Gertruds sjukhus för att ta anställning som trädgårdsmästarlärling. Han var med och byggde upp de fantastiska trädgårdarna, som ju tyvärr inte finns kvar längre.

– 1922 köpte Ingers föräldrar Ljungebo 2, det hus som vi bor i sedan 1959. Huset byggdes på 1870-talet, men skulle egentligen rivas efter 25 år. Det blev bevisligen inte så.

Blev inte bonde

Dan Dahlqvist föddes på en gård i Grebbestad för snart 82 år sedan. Hans pappa var bonde men sadlade om, flyttade in till Grebbestad och öppnade blomsterhandel. 1940 köpte han en gård, men fortsatte driva butiken inne i staden.

– Jag gick inte i pappas fotspår utan lydde hans råd: bli inte bonde. Istället flyttade jag till Växjö för att bli folkskollärare. Det var där Inger och jag träffades.

Att måla har varit Dan Dahlqvists intresse sedan tolvårsåldern.

– Jag hade en äldre syster som satte en penna i handen på mig. Att teckna och måla har följt mig sedan dess.

Inspiration från Schiöler

Det fanns gott om konstnärsförebilder och inspiration under uppväxten i Grebbestad. Många konstnärer sökte sig till området och flera av dem blev kända namn.

– Jag träffade bland andra Inge Schiöler, en av våra stora kolorister. Han hade permission från mentalvården ibland och var bekant med den dam där jag var inackorderad. Inte ett ord sa han, till nån, men det är klart att hans konst inspirerade mig.

En annan ”kändis” som rörde sig i Dahlqvists barndomsområde var Evert Taube.

– Jag minns när han kom roende in från Otterö, där han hyrde en bostad. Många av hans mest kända visor kom till där ute på ön.

Målande skolledare

Efter lärarexamen från seminariet i Växjö flyttade paret Dahlqvist till Korpilombolo 1958. Att det blev så långt norrut berodde på det stipendium som Dan fick.

– Vi bodde där ett läsår, sedan sökte vi tjänst i Västervik och flyttade in här i Ljungebo 1959.

Dan Dahlqvist utbildade sig till speciallärare i Stockholm 1962 och jobbade med specialundervisning både inom skolan och på barnpsyk i Västervik. Ett vikariat som skolledare 1971 ledde till att han fortsatte som det, parallellt med specialundervisning. Sedan 20 år tillbaka är Dan Dahlqvist pensionär.

– Jag har alltid haft mitt målande, först olja men sedan akryl sedan slutet av 1980-talet. Jag tycker nog själv inte att min stil förändrats så mycket under alla de här åren. Det går att se att det är en Dahlqvist.

Aldrig naturtroget

Motiven är ofta hus utan fönster och dörrar, eller gubbar, berg, fåglar, prylar. Förenklade och robusta. Finstämda och kraftfulla på samma gång.

– Jag ställer aldrig ut efter ett tema, motiven varierar väldigt. Ibland målar jag på duk, ibland trä. Det ska vara varierat och roligt.

– Ofta får tavlorna ”hänga till sig” en dag, eller ännu längre. Det händer att jag tar fram en gammal tavla och gör om den lite.

Skissblocket eller kameran finns alltid med, men bilderna är till för att inspirera. Dan Dahlqvist målar sällan på beställning, även om det händer. I så fall vill han ha fria händer.

– Jag är ingen ”gåramålare” och jag målar aldrig naturtroget. Möjligen börjar en målning så, men var den slutar vet jag aldrig.

Dan Dahlqvist

Bor: Ljungebo i Västervik, sommarhus i Grebbestad

Familj: gift med Inger, två barn, fem barnbarn samt två barnbarnsbarn

Husdjur: fyra åsnor

Gör: konstnär, har haft många separatutställningar och samlingsutställningar, samt två jurybedömda utställningar

Intresserad av: historia och arkeologi, tänker mycket runt expansion och byggande

Hämtar inspiration från: natur och människor, från såväl väst- som östkust

Om inte konstnär: hade nog hittat till måleriet förr eller senare...

Citat: ”Jag målar i huvudsak porträtt, men det behöver inte vara ansikten. Även ett hus blir ju ett slags porträtt.”