Allt eller inget

Årets första månad börjar närma sig sitt slut. Många har säkert påbörjat sitt "nya "liv i form av mer träning, sundare mat och en hälsosammare livsstil. Det är svettigt i träningslokalerna och ivrigheten att komma först i form möter inga gränser. Jag är förstås inget undantag. Jag vill ju också bli starkare, få bättre kondition och äta mindre socker. Bygga upp energi så att jag orkar leva fullt ut varje dag.

När det kommer till träning så är jag av den sorten allt eller inget. Jajamensan nu kör vi så att svetten skvätter. Full fart ända in i kaklet och där tar det stopp. Så typiskt med en brakförkylning när jag äntligen tagit tag i min vilande kropp. Ett rullande autogiro på ett bra gym med peppande personal verkar inte heller hjälpa. Hade tydligen missförstått att det inte räckte med signera ett autoavtal. I skrivande stund krävs det många motionstimmar för att komma ner i en rimlig kostnad per pass.

Blicken framåt. Det är nu det händer. Jag har adopterat en annan strategi: Allt är bättre än inget. Varje motionspass räknas och är en vinst. Fokus på det jag gör och inga tårar för det som inte blir av. Efter varje pass ska jag bokstavligt talat fånga känslan i kroppen och förvara den på burk och lätta på locket de dagar då kroppen vill sitta kvar i soffan. Inga konstigheter och rimliga mål nedskrivna på papper. Låter busenkelt och jag kan visualisera mitt morgonpass på min nio år gamla yogamatta som är nästintill oanvänd.

Efter en lång startsträcka med strategiarbete är jag nu redo. Är inte rädd för att misslyckas och är redo för omstart vid behov. Det krävs inte ett nytt år för att påbörja något bra. Varje ny dag startar med möjligheter det gäller bara att ta chansen när den kommer.