• Susan Lillakas gillar mixen av romantiska kläder och en tuff frisyr. Foto: Lena Dahlberg

”Jag blev punkare på högstadiet”

Jag och min frisyr: Susan Lillakas

En fräsig uppstickare. Ibland blekt och spretigt – eller slätt och kammat. Hur hon än har sitt hår så är det nog många som lägger märke till Susan Lillakas frisyr. – Jag var nog först i stan med ”sidecut”.

En del bryr sig lite extra. Andra inte ett dugg. De flesta av oss har ”a bad hairday” med jämna mellanrum. Och många är det som önskar att deras lockar vore spikraka, eller att det ack så raka håret skulle falla lite vågigt.

Aldrig nöjd, och aldrig riktigt bra. Eller?

Stack ut

Susan Lillkas började lyssna på Noice och Ebba Grön på högstadiet. Blev punkare och förändrade frisyren.

– Jag målade kolsvarta ögon, tuperade håret och undvek modekläder. Stack nog ut lite som tjej.

– Min farmor sa ”tänk om alla punkare var som du, då hade jag inte behövt vara rädd”.

Susan Lillakas har även haft en period med lång lockigt hår.

– Det var i början av 1990-talet. Jag ville se ut som alla andra en period, men det gick snabbt över.

En identitet

Under småbarnsåren på 90-talet hade hon lite svårt att hitta sin stil. Håret blev kortare och kortare.

– Jag provade olika frisörer tills jag hittade en jag trivdes med, men hon flyttade. De senaste sex åren har jag klippt mig hos Petter Adolfsson på People.

– Jag trivs med mitt hår nu, det är en stor del av min identitet.

Susan Lillakas

Gör: jobbar i butiken Kreativ Design

Uppvuxen: i Storebro

Bor nu: i Västervik

Hår: mycket hår, grovt och rakt

Färg: naturligt är det brunt, men Susan bleker oftast hela håret, färgar ibland

Klippintervall: var sjätte vecka, ibland en putsning var fjärde

Hårtips: våga klippa – det växer ut!

Citat: ”Min farmor sa ”tänk om alla punkare var som du, då hade jag inte behövt vara rädd...””